Blödig som tusan!

Jag sitter just nu och kollar på Livet på BB, och bara stor tjuter!! Jag kan fasen inte sluta gråta när jag ser hur det krystar och krystar och tillslut kommer miraklet. Nej usch, jag får inte stopp på tårarna, för det är så fantastiskt. Det går liksom inte att beskriva. Det var den värsta smärta jag upplevt, men ändå det bästa jag någonsin gjort..


Att få upp henne såhär på bröstet var känslor som är obeskrivliga.
Jag älskar dig lilla Lova <3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0