saraelisaabethkalnins

Ända sen Lova blev sjuk så har hon inte riktigt varit sig själv. Tidigare gnällde hon sällan, skrek aldrig, kunde ligga i babygymet och hon kunde vara för sig själv så jag kunde göra annat. Typ städa, diska osv. Men nu gnäller hon så fort man lägger ifrån sig henne. På kvällarna växlar hon mellan gråt och skratt. Sova gör hon mer och mer sällan. På dagarna sover hon knappt och på nätterna sover hon kanske en halvtimme åt gången om jag har tur. Ibland vaknar hon efter att ha sovit i tio min. Jag tror att gnället beror på att hon får för lite sömn, men varför hon inte faller in i den djupa sömnen längre har jag inte en aning om. Just nu ligger hon i vagnen och har sovit i ungefär en halvtimme. I vagnen sover hon som bäst, så jag tänkte låta henne sova där inatt och se om hon sover bättre då. Ja man får testa sig fram hela tiden för att lära känna sitt barn och veta vad som är fel. Ibland kan Lova gallskrika trots att hon presic ätit, rapat och har ny blöja. Och nästan det ämda som tystnar henne då är om man håller henne i famnen och sjunger för henne. Gullunge!! Det värsta är att man som nybliven förälder alltid klandrar sig själv. Vad gör jag för.fel? Och att vara mamma och ha dåligt.självförtroende är ingen bra kombination. Barnet känner av om man själv blir orolig och ängslig och det gör absolut inte saken bättre. Och trots att jag vet detta och skriver ut detta nu så är jag övertygaf om att jag gör något fel.. För tro mig, Lova är inte alls som förrut. Och missförstå mig inte nu. Det är inte det att jag tycker att hon är jobbig och att jag klagar, utan jag är mer orolig.över henne. Tur vi ska till bvc på tisdag så jag kanske kan få lite tips och råd. Nej nu ska jag lägga mig och hålla tummarna på att hon sover bra inatt. Natti natti!!