saraelisaabethkalnins

Inatt drömde jag en helt otroligt obehaglig dröm som jag bara måste få dela med er. Den var så jävla sann att jag inte trodde att jag drömde ens när jag hade vaknat.

Det är typ januari, och istället för vit snö så är det stora vattenpölar på marken. Det total spöregnar ute, och Donna måste ut. Jag lägger ner Pyret (som är en liten flicka i drömmen) i vagnen och drar på regnskyddet. Sedan tar jag på mig regnkläder, tar Donna och vagnen och går ut.
Jag går den vanliga rundan där jag alltid går då Donna inte behöver någon vidare runda utan bara ska kissa av sig lite. Men eftersom jag inte kan dra in vagnen i skogen så släpper jag lös Donna och går på grusstigen brevid skogen. Donna springer in i skogen och nosare ett tag innan hon tillslut sätter sig för att göra nr 2. Och när hon sedan är klar så ska jag bara gå in för att plocka upp bajset som man alltid gör. Men när jag kommer tillbaka till vagnen så är Pyret borta! Jag ser en tant ca 100 m längre fram som springer. Då får jag fart och försöker springa efter denna damen och smatidigt försöka tillkalla hjälp. Men jag bara springer och springer och springer, och precis när jag får tag i henne så vaknar jag.

Då upptäcker jag att Johan står över mig och försöker lugna mig eftersom jag skriker till honom att någon har tagit vårt barn. Johan tror nog att jag yrar så han ruskar om mig, men då säger jag till Johan:
- Johan för helvete, jag är vaken!! Men någon har tagit vårt barn!!!!
Johan höjer lite på ögonbrynen och säger:
-Nej gumman, för vårt barn ligger fortfarande i din lilla mage och har det bra.

Och jag lovare er. Detta är den värsta dröm jag någonsin haft i hela mitt liv. jag tror denna kommer ligga i nacken hela tiden, och jag kommer aldrig släppa mitt barn ur sikte varken i lekparker eller annat. För ingen jävel ska ta mitt barn!

men som sagt, detta var en dröm. men den var så otroligt verklig att jag känner att den måste betyda något. Usch!!